Har ju massor att uppdatera om, får börja längst bak i tiden.  

Panthera och jag var ju anmäld till flera appelltävlingar men lyckades bli bortlottade hela tiden. Sista hoppet innan tävlingarna tog slut före sommaren var Flen den 4:e Juli, vi stod som tredje reserv och på lördagen hade fortfarande ingen ringt. Men så på seneftermiddagen ringer de och frågar om jag vill starta. Jajamensan sa jag (fick  lite lätt panik då vi inte spårat på två veckor) så hem ut på kvällen och lägger ett spår - som går åt helvete. HAHA - att jag aldrig lär mig att inte träna i sista sekund.

Upp kl 5 morgonen därpå och släpa ut man och barn till bilen (eftersom jag fortfarande har sådana problem med min nacken visste jag att köra 15 mil x 2 samt spåra och tävla med P inte skulle vara hållbart så fick jag muta med familjen)  

30 grader varmt och jag drog vinstlotten att få spåret på morgonen och lydnaden på eftermiddagen. Ut till fantastiska spårmarker men OJ så högt gräs. Det gick mig långt upp över knäna och då är jag ändå LÅÅÅÅNG. Fick trampa rejält för att kunna lägga ner apporterna och var helslut när jag kom tillbaka.

Upp hämta Panthera rasta henne, kyla ner henne med vatten, på med kylfilt och ner och vänta på spåret. Det var nästan läskigt varmt men jag kände att vi hade förberett oss bra, hittat en plats i skuggan osv.

Ut till spåret och första sträckan går kalas, andra likaså men sen efter andra apporten slarvar jag vid påsläppet (vetskapen om att det bara är sista pinnen kvar fick mig att tappa konceptet) P drar iväg - vad jag tycker lååångt förbi där hon borde svänga - dum som jag är - bromsar jag henne och försöker få henne att tänka om. Envisa P fortsätter dra framåt och ger mig en blick som sa du är korkad morsan. Envisa Annelie tänker "jamen okej då gå fel, gör det, spåra någonting annat -nu ska jag visa dig en läxa" så jag går snällt efter henne, och hon spårar och spårar (någonting helt annat tror jag) och vips så står hon där med slutpinnen i munnen.

....FÖRLÅT P! (lovade henne snabbt tio cheeseburgare om hon skulle greja lydnaden också...) Fick på skallen av domarna som undrade vad sjutton jag pysslat med - det visste jag knappt själv

Tillbaka till klubbstugan via en vända på macken där glass inhandlades och hund badades i vattenslang. TIllbaka till klubben, hittade skugga för bilen och placerade son för att sova och oss för att slappa en stund.

Här vill jag passa på att ge en ELOGE till FLENS BK!!! Sandlåda, grävskopa, leksaker - vore det närmare skulle jag bli medlem där bums, vilka resurser!! Tack det räddade vår dag.

ladda om för lydnaden. Platsliggningen går bra, budföringen likaså och nu börjar jag inse att vi faktiskt kan fixa det här och det gjorde mig apnervös. Herregud jag har inga nerver kvar nu förtiden.

Gör oss färdiga för att gå in på planen och köra och påvägen in så gör ju självklart en rottis ett kast och utfall mot P - tänkte att nu är det kört men nää hon samlade ihop sig bra. (tyvärr hittar jag inte protokollet just nu när jag skriver detta men ska återge ändå utan poäng)

Linförigheten: hon är seg, seg seg

Framförgåendet: riktigt stiligt men vänder sig om samt stretar på lite väl mkt.

läggandet: ngt segt

Inkallningen: dåligt avslut

Apportering: jättefint

Hopp: här höll jag på att få slag, hon hoppar ut och hamnar TOKsnett! så jag vågar inte chansa utan tar till ett kraftig dk med armen för att få henne över.

Rätt beslut då vi grejade uppflyttet och tävlingsledaren kom fram och berömde för att jag räddade hoppet och poängen.

TJOHO UPPFLYTTADE TILL LÄGRE KLASS!!!

En riktigt trevlig klubb att tävla på och vi lär återvända.

Sen tog vi sommarlov v30 var det dags för kennel-läger. Vi skulle köra lydnad för Susy som jag hört mkt gott om. Senaste året har jag haft noll lust för lydnaden och tyckt det varit (ursäkta uttrycket) skittrist!

Redan dag ett var jag nära tårarna flera gånger, dag två var jag lyrisk och dag tre frälst. Dag fyra var jag totalt omvänd för all framtid (tror jag) shit vad lydnad var roligt! Vi skrattade, nöjt och hade fantastiska dagar. Vilken inspiration vilken människa att träna för.

Mina hundar var som förbytta. Tigra satt och skrek när Susy tränade sina hundar. Panthera och jag fick en helt ny relation. Ja de här fyra dagarna var sommarens höjdpunkt....nästan. För den riktiga höjdpunkten kom på söndagen.

Panthera och jag startade lydnadsklass 1 och självklart hällregnade det och jag drog sista startnumret, nr 16. Inför platsliggningen var jag färdig att springa därifrån, hunden brevid kändes inte alls trygg och jag var nästan färdig att bryta, men när hunden väl låg så låg den fint. phuuu.

En lååång väntan men så precis när vi skulle gå in så upphörde hällregnandet (dygnsura vara vi redan) och vi äntrade plan. Precis när vi ska gå in så kastar sig hunden som precis kört sitt program fram i ett fint utfall till P (vad signalerar vi egentligen?   

Ska försöka lägga upp filmen (tack för hjälpen med filmandet) Men tills dess får ni stå ut med bara poängen

Platsliggning 10

Tandvisning: 10

Linförighet 9 (ngt långt fram)

Läggande: 8 (segt)

Inkallning 9 (tempo kunde varit ngt bättre)

Ställande: 8 (går ett par steg)

Apportering: 10

Hopp över Hinder: 10

Totalt :181 p och 1:a av 16 ekipage!   

Jag vill rikta ett stort TACK till alla ni som stannade kvar och hejade på oss! TACK!!! det bettyde massor för mig.