För en månad sedan vid den här tiden var vi på väg in till Albano för vad som skulle bli den sista bilturen med TigraTiger. Smärtan är obeskrivlig och nu börjar det gå upp för mig att det är på riktigt. Hon kommer faktiskt inte tillbaka.

Väntar med skräck på att Albano ska ringa och säga att vi kan hämta hem henne, en till Urna att ställa på skåpet...Drömde mardrömmar i natt om att de hade slarvat bort henne.. sådana drömmar är inte bra, de stör nattsömnen en hel del.