Har fått lite frågor så bäst att sammanfatta

Stenarna finns kvar så bilderna ljuger inte ;) hon kommer alltid ha dem och de kommer säkert bli flera, men så länge hon inte har ont och proverna inte heller visar att njurarna eller urinblåsa etc. tar skada så får hon hänga med.

Vi vet inte när hon kommer behöva somna in, imorgon, om en vecka om ett år. Men iallafall inte idag och det är de vi går på :)

Ja och så kom då måndagen, efter en helg med härliga skogspromenader, uppletande, benätande, lydnadstränande och lyxmat. Rasmus med farmor och farfar på landet. En tigra som har sovit mitt i sängen på rygg nedbäddad under täcket. ätit frukost med oss vid köksbordet.   

Kliver in hos Bosse veterinär på morgonen (har på vägen dit ringt Ultuna och bett dem faxa provsvaren, för de hade de inte gjort trots överenskommelse)

Bosse som hört från sköterskorna att vi fått dödsdomen ser hur blek jag ser ut och Tigra hon, hon studsar på som vanligt.   Han läser igenom journalen från Ultuna, vad de skrivit, avlivningsdomen och ultraljudsplåtarna. Sen tittar han på provsvaren och säger "ja det var väl en väldans tur att du stod på dig" - Här ska inte avlivas någon hund!

Jag som är inställd på att säga adjö -dock inte redo- tittar på honom med stora ögon och säger VA? vaddå behöver vi inte avliva henne, men njursvikt, lidande ont och allt som de sagt och skrivit? Jag är fortfarande helt förvirrad.

Bosse visar blodproverna och urinprovet som visar på att jo men visst det är bakterier fortfarande i urinet och ja hon har en infektion i kroppet. Men njurvärderna (både kreatininvärdet och urean samt äggviteämnen) är helt normala. dvs INGA, INGA SOM HELST TECKEN PÅ STUNDANDE NJURSVIKT ELLER NJURKOLLAPS!!!    

Va? vaddå jag behöver inte avliva henne (det här har fortfarande inte sjunkit in)

Hur kan det skilja så här mkt på två veterinärers diagnoser. Tänk om jag lyssnat i torsdags (hon var väääldigt pushig den veterinären...)

Jo hon har urinsten, njursten (vilket är extremt ovanligt hos hund) det här kommer sig troligen efter de komplikationer som uppträtt efter kastrationen där hon fått upprepade blåskatarr, urinvägsinfektioner- men hur mår hon frågade Bosse.

1. äter hon - jajamensan

2. dricker hon - jajamensan

3. Är hon glad, vill hon vara med - jajamensan

4. Mår hon dålig - nä hon är trött viserligen, äter antibiotika men hon vill vara med.

Så ingen avlivning, ingen hemfärd med ett tomt koppel. Nu blev hon kvar hos Bosse för att de ska försöka flusha henne under dagen men sen får hon komma hem. Vi fortsätter med antibiotika tills vi fått resistentsvaret. Och sen blir det regelbunda njurprover för att se att hon inte blir sämre.

Frågorna är ju tusen: har hon ont, missar jag något, är jag egoistisk, borde hon få somna in, tänk om hon får njursvikt  vad händer då osv.

Men efter att fått svar på det som går att svara på så känns det som om vi gör rätt.

Hon får hänga på så länge hon vill, orkar och inte har ont. Det kanske blir en månad, det kanske blir ett år. Men att hon en dag kommer få njursvikt, det vet vi.

och det är här det skiljer sig åt. När de ena säger avliva - vi vet inte när det händer så säger Bosse - låt henne leva vi vet ändå inte när det händer.

Han menar på att en hund med hjärtfel, medicinerar du, du kan inte medicinera bort hjärtfelet, du vill bara inte att hunden dör i lungemfysem, dö kommer den göra någon dag.

Så om allt ser bra ut hämtar jag hem Tigra i eftermiddag och så får hon hänga med. Kanske måste hon stå på antibiotika jämt, kanske blir det bara en vecka, kanske blir det år.

Men jag har lärt mig två saker

1. Lita alltid ALLTID på magkänslan

2. Lev för dagen, imorgon kan det vara försent.

3. Vi vet inte när de vi älskar kommer dö bara ATT De kommer göra det

4. och när du gjort allt ovan - glömt inte lyssna på hjärtat och hjärnan också.

Så TACK snälla ni som hållt era tummar, skickat era kramar och hälsningar. Det betyder något enormt för oss. Håll dem gärna några timmar till så vi ser att hon kommer hem.   Chocken har dock inte riktigt lagt sig, det blev en helt annorlunda dag mot vad jag tänkt mig - en bra dag. Ringde Erik och han som trodde han skulle komma hem till en förstörd sambo är lika chockad han

Men just nu känns det ljust, bra mkt ljusare än de gjorde för några timmar sedan.  

Tack än en gång alla vänner!!!   

PS. Jag släpper inte det här att de tänkte skicka henne för avlivning så snabbt utan det lär komma en återkoppling på det både från min och Bosse veterinärs sida... OCh vore det inte för att jag har det svart på vitt hade jag trott att den senaste tidens resa varit en mardtröm jag hittat på....ds.